Snälla kom tillbaka allt är förlåtet… Ja alltså – nu menar jag inte att ren och skär avundsjuka är något positivt och en norm att leva efter.
Avundsjuka ställt mot hatet och hatretoriken som sprider sig i samhället idag är så oändligt mycket bättre, avund i rimlig nivå behöver inte vara så illa – medan hat verkligen är det oavsett nivå.Jag förfäras över tonen i kommentarsfält på sociala medier av idag, över hur dreven går efter allt och alla som försöker göra något för miljön, råkar vara invandrare eller gud förbjude delta i pride-sammanhang eller till och med tillhöra de som räknar sig till HBTQi.Allt som oftast är kommentarerna rent hatiska, ropar efter allt från att folk skall avgå, utvisas, eller utsättas för våld och ond bråd död.
Att ha olika åsikter om saker hör till såväl mänskligheten som demokratins grund, vi har vår rätt att både ha en egen åsikt som att yttra den, det är en rättighet värd att värna om – den finns inte i alla länder i världen, men vi har den, och den är oerhört värdefull, likväl som en grundpelare i vårt samhälle i Sverige.Att debattera och diskutera saker är nyttigt och nödvändigt, det ger nya infallsvinklar och i slutänden bättre lösningar – OM det är konstruktiva åsikter som förs fram. När debatten däremot förs, inte ens i så kallad sandlådenivå, utan en god bit under markytan, där argumentationen inte innehåller ett spår av konstruktivitet då faller hela processen och självdör.
Vad önskar man nå för resultat med hatkampanjer som vi ser nu? Inte är det att bygga ett starkt Sverige i alla fall, det enda resultatet man når är ett än mer sargat land, där polariseringen blir allt starkare, vare sig det är höger / vänster, svenskar / invandrare, miljöaktivister / bilälskare.
Att hota och skräna sig till mandat, att inte gå till val på egen politisk agenda, utan att bara peka ut andras fel (formulerade i osanning) – är det en bra väg att gå i den demokratiska processen? Att öppet visa sitt ofta ogrundade hat – vad sänder det för signaler till våra yngre? Hur skall nästa generation förstå begrepp som tolerans, medmänsklighet, demokrati och respekt om inte föräldragenerationen kan visa prov på det. Vad sätter vi för prägel på vårt samhälle om vi öppet skall hata de som inte tycker som oss? Var hamnar vi om den här trenden håller i sig? Jag är djupt oroad för denna hatretorik som översvämmar allt vad politiska kommentarsfält heter, över rapporter om organiserad verksamhet med falska konton som enbart existerar för att svärta ner och sprida falsk information. Det i USA myntade uttrycket ”fake news” stämmer så väl på mycket av det som sprids idag – det mest aktuella gäller väl kärnkraft, nedstängning, elpriser och vem som gjort vad i energifrågorna, samt det mesta om frågor kring hur vi hanterar flyktingar och andra personer av utländsk härkomst.
Hur bygger vi framtid med en retorik som bygger på hatiska uttalanden och ageranden? Hur skall vi kunna lita på något när hela kampanjer bygger på falsarier och lögner? Hur får vi över huvud taget fram politiker som är intresserade av att engagera sig i en verklighet där de kommer att mötas av en massiv hatvägg utsmyckad med konkreta hot?Var tappades känslan för att det faktiskt är engagerade medmänniskor som sitter där på andra sidan, må så vara med en annan åsikt, men det är inte ett skäl till denna nattsvarta hatstorm som möter oss. Jag har vänner som inte alls tycker som jag i massor av frågor, allt från energi till musikstil – skall jag gå fram till dem och visa öppet hat och rentav hota dem till livet då? Några har en bakgrund som sträcker sig över landets gränser – skall jag vråla till dem att åka hem – för att de inte tycker som jag i någon fråga? Skulle inte tro det, jag har inte mer rätt till en åsikt än någon annan – de får tycka saker på samma sätt som jag – MEN – ingen av oss har rätt att förtrycka, hota, förminska, kränka en medmänniska – den rätten finns inte – inte i yttrandefriheten eller någon annanstans.
Du som väljer hatets väg som guide i dina uttalanden – vad får dig att tro att just din röst är mer värd eller mer rätt än någon annans? Vad får dig att tro att du har rätt att uttala dig på de hemska sätt just du gör eller har gjort? Likaså du som väljer att visa din hatiska hånfulla attityd genom hånskrattande smileyn – vad ger dig rätten att uttrycka dig hånfullt mot människor som väljer att avsätta sin fritid för att ideellt arbeta politiskt med vår framtid i åtanke, kanske inte enligt just dina ideal – men dem får du faktiskt jobba mot själv istället för att passivt bara sitta och håna de som försöker göra skillnad.
Det är en fruktansvärd och skrämmande utveckling, en utveckling som inte kan leda till något alls som är gott, en utveckling som undergräver precis allt vad en sann demokrati står för, en utveckling som bygger klyftor i samhället snarare än minskar, en utveckling som skapar utanförskap och ökad segregation. Vi får inte hamna i ett läge där politiskt intresserad och engagerade inte vågar följa upp och organisera sig för politiskt arbete. Vi får inte hamna i ett läge där de som har arméer av nättroll är de som dikterar den politiska agendan för alla – det får bara inte bli så. Tillsammans kan vi vända det, bara viljan finns – låt oss bryta trenden att låta hatretoriken vara rådande i kommentarsfälten, låt oss diskutera på saklig bas med frågor och svar som är värdiga, inlyssnande och förstående. Vi måste göra ett avtryck som är grund för nästa generation att ta efter. Jag vill gärna lämna över till nästa generation med känslan av att vi har gjort så gott vi kunnat – men som det ser ut just nu är det inte möjligt – landet hatas sönder – vi lämnar över med ett infekterat diskussionsklimat där fakta och människovärden är irrelevanta, vi lämnar över till en generation som inte törs vädra sina åsikter, vi lämnar över till trollfabriker som skrämmer till tystnad, vi lämnar över där miljön och klimatet inte är med på agendan.
